Rest in peace - Jag kommer alltid att finnas här för dig.



Dagen gick segt i början skolfestn gick segt...
Sen började det gå snabbare och snabbare.
Det känndes som om att det skulle bli en helt vanlig dag.
I början av skolfesten så dansade vi lite då och då.
sen satte sig George ner(en vänn till mig) med huvudet nästan fast på kroppen
Linnea gick och skulle se vad det var, jag trodde hon hade ont i huvudet.
Sen så dröjde det lite tills Linnea kom så jag gick och skulle se vad det var sóm hände.
Jag frågade mer än en gång men ingen svarade...
sen efter att jag stog där en stund så sa Linnea att Georges pappa hade dött...
Jag bakade bak och försökte andas, tårar rann ner..
Jag kunde inte kontrolera över mig.
jag visste inte vad jag skulle säga, jag tog och kramde om George och började gråta.
Alla frågade vad det var som hade hänt alla bad om att jag skulle berätta, alla ville veta.
Jag stog inte ut, det är jätte skönt att ni vill veta så ni kan stå där och tösta men för det tillfället
så brukar man inte vilja att någon skall fråga en massa.
Men jag visste att de inte kunde förstå, så jag bara sa det rätt ut, vad det var som hade hänt.
George såg mig gråta och bad mig om att sluta och sa att det inte var hennes pappa som dog utan hennes
mormor som var rätt gammal.
när jag hörde det så trodde jag att det skullebli lättare, men det blev det inte.
Jag vet att det borde bli bättre, och det är det jag också förväntade mig men så blev det inte.
George gick hem.
Alla var jätte ledsna och det är skönt att ha sådana vänner som alltid fattar sig på en som alltid finns där
och som alltid vet vad man vill och hur det är.
jag kunde inte sluta gråta, alla stirrade, jag brydde mig inte.
Jag bad om att få vara i fred.
så jag satte mig vid bordet o bara var för mig själv
men ändå så kom de och tittade till mig lite då och då.
sen så drog alla mig i mina armar, de ville att jag skulle dansa att jag skulle ha en kul kväll
jag älskar er.
men jag kände inte för det.
Sen så höll de på o dra ännu mera, jag försökte dansa men det funkade inte.
sen skickade George ett mail till oss allihopa.
- bli inte ledsna, jag är inte ledsen jag är glad
om ni gillar mig så ska ni inte bli ledsna ni ska
ha en skit kul kväll nu. lova mig det, hälsa det till allihopa.

då känndes det inte jätte mycket lättare men lite, fast sen efter ett tag så började det
gå över, och jag kännde hur lättare det blev, och vi höll kontakten med George, så
det var likosm skönt, men jag vill bara säga till allihopa som var där och töstade
att jag verkligen inte kommer att glömma er ni kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta!
ni är BÄST!.

alla höll fortfarande på att dra på mig.
sen så satte DJ:n på en Michael Jackson låt och då
så började alla ropa mitt naman hela tiden, och tvingade mig att dansa
och jag dansade så det var ändå en rätt bra kväll,
men det kändes lite så där som om jag inte kunde röra på mig på grund av det som hände innan.

jag finns alltid här för dig, du är bäst!










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0